Tuttar överallt!
Jag skriver ett reportage om bröst till våran tidning TABU. Eller... Än så länge är det inte så mycket skrivande som funderande. Så brukar det vara när jag skriver något. Tänka i typ tre dagar, skriva på typ tre timmar.
Största problemet med det är att jag måste ha en bild. På ett par bröst. En närbild alltså. Bilden ska vara över hela uppslaget också texten löpande över. Kan bli riktigt snygg. Bara jag hittar ett par bröst. Och innan ni ens säger något- mina är inte ett alternativ. Ja imorgon och torsdag slutspurtar jag texten. Kan nog bli bra.
Var på spinning och core idag. Gick förvånansvärt bra trots gubbvaden (som min pappa kallar kompartmenteringsskadan). Spinning är typ den skonsammaste konditionsträningen. Har kunnat gjort det både nu med vaden och tidigare när jag gjort illa axeln. Spinning for the win. Nu sängen. Chrillekillen ska upp skittidigt imorgon och eftersom han inte är smidigast i världen så kommer jag också vakna skittidigt. Ja ja. Thats life. Godnatt!
Hej kompartmentering!
Här ligger jag med vaden i högläge. Enligt doktor pappas diagnos via telefon har jag drabbats av kompartmentering. På svenska så har min muskel växt men inte muskelhinnan. Så nu trycker muskeln på hinnan och det gör alltså ont. Jätteont. Kan typ inte gå. Haltar. Jävla skit. Och vet ni vad bästa medicinen är: att stretcha. Kul. Hoppas på att kunna gå på spinning imorgon. Får se hur det går. Ja ja.
Har ju haft finbesök av Emy från gbg och Linn från stora essingen. Mysigt värre. Därav bloggpausen. Men nu är det måndag. Denna vecka ska jag skriva en artikel om bröst, gå på jobbintervju, hämta finungarna två dagar på raken och ha vaden i högläge. Blir nog bra.
Powernap
Efter fyra tuffa dagar med tidig uppgång och magasinsplanering tar jag en powernap. Laddar för en eftermiddag/kväll med sötkidsen som jag inte träffat på ett par veckor. Då kan vila behövas. Ikväll är det ju också Robinsonfinal att se fram emot. Och imorgon kommer Emy för en helg med mys, fest och snack. Och jag börjar bli förkyld NEJ. Jag vill inte. Vila och vätska är bästa medicinen. Vill orka hänga med busiga barn, träna, skriva synopsis och partaja i helgen. Så powernap behövs. Verkligen.
Barndomslimpa
Bakade godaste limpan ikväll. Pappa brukade baka den när jag bodde hemma och sen har receptet försvunnit, men nu är det återfunnet!
Bakade två limpor och premiäräter nu till desperate housewives med en kopp te. Här får ni receptet om ni vill prova!
1 l fil
2 dl linfrö
1 dl brödsirap
2 tsk salt
3 tsk bikarbonat
3 dl vetekli
12 dl vetemjöl
Låt gärna linfrö och kli dra i filen en timme. Blanda ihop allt. Smörj och häll kli i formarna. Grädda i 200 grader, 45 min (kolla efter en halvtimme så att det inte blir bränt). Låt svalna på galler. Om man inte vill ha hård skorpa så pensla på lite vatten och låt svalna under bakduk. Ät nygräddad med smör och ost, så gott!!
Gråa dagar skyndar aldrig på
Hösten är grå. Den var fin till att börja med. Solig, varm, färgrik. Nu är den grå grå grå. Och kallt börjar det bli. Fast inte tillräckligt kallt för dunjacka. Trots det har stockholmarna tagit fram sina Fjällräven från vinden. Och jag skrattar tyst och fnyser och tänker att dom nog aldrig varit längre norrut än Uppsala. Själv går jag i öppen skinnjacka. Sen kurar jag ihop mig inne med te, varm filt och tvserier. Och tänker att gråa dagar= mysiga dagar och de behöver inte skynda på.
<3
På väg från ett hem till ett annat.
Home is when I'm alone with you.
Lugnet.
Vi bara slappar idag. Igår tog vi bilen till Mora/Orsa och hälsade på farmor och farfar och satte ljus på morfars grav. Sen åkte vi hem till mamma och pappa igen. Åt pizza, godis och såg på film. Idag ligger vi i sängen i mjukiskläder, har ätit mera godis, gråtit till Uppdrag granskning och kollat på film. Härliga söndag i Falun.
Här kommer en bild på gosekissen.
På vägen.
Hejdå Stockholm!
Nu får storstan klara sig utan mig och Chrillekillen för nu åker vi bortbort över helgen. Skönt och kravlöst ska det bli. Jippi!
Dag11- mina syskon
Jag har ju bara ett litet syskon. Malin Linnea. Född två år två månader och nitton dagar efter mig. Jag ska nu med ett antal ord beskriva denna lillasyster: liten, Norbergsbo, musiker, arbetslös, begåvad, rolig, underfundig, trevlig, vegetarian, djurrättskämpe, snäll, långsint, envis, snygg, stark, smart, feminist, rättvis, intelligent, lat, intresserad, kär, kärleksfull.
Det var det. Min syster är hemskt duktig på många saker och har gjort och sagt mycket grejer som gör hennes gamla storasyster stolt!
Love you longtime gamle gode kamrat!
Nu vet jag vart jag inte vill jobba.
När man läser journalistik känns jobbmarknaden svår på många sätt. Inte minst för att det är svårt att välja vart man vill satsa på att hamna. Nu vet jag vart jag inte vill. Jag vill
inte till Kalla fakta. Att tv4 inte är sådär bäst i världen på att göra granskande reportage var kanske något vi alla visste. Men efter gårdagens avsnitt av Kalla fakta så är jag ännu mer övertygad.
För er som inte såg det så handlade avsnittet om säkerheten på landets förskolor. En familj förlorade sin son i mars 2011 i en tragisk olycka på hans förskola. Fruktansvärd historia. Det är alltid tragiskt när ett barn dör och ännu mer tragiskt när det hade kunnat undvikas med ganska små medel. Olyckan berodde till stor del på att personalen inte varit uppmärksam. Eller rättare sagt: hade personalen varit uppmärksam hade hans liv kunnat räddas.
Utifrån denna olycka och utifrån att ungefär 6000 barn varje år uppsöker akuten på grund av att de varit med om olyckor på sina förskolor gör Kalla fakta ett "granskande" reportage om säkerheten på förskolorna. "Hur säker är ditt barn på sin förskola?". Som läget ser ut idag har personal inte anmälningsplikt då det kommer till att påpeka olycksrisker på gården eller i förskolans lokaler. Det tyckte Nyamko Sabuni skulle införas. Det tycker jag med. Det tråkiga är att det inte kommer göra någon skillnad. För det tråkiga är att det inte är förskolepersonalens fel då olyckor sker. Iallafall inte i 90% av fallen.
Att olyckor sker på förskolor beror på att: det inte finns tillräckligt med pengar, att det inte finns tillräckligt med personal, att man inte gör något åt olycksrisker trots anmälningar från personalen.
På förskolan där jag jobbade anmälde vi allt som var farligt: gropar i marken, ställen där barnen kunde fastna, höga staket barnen kunde klättra... Allting. Vi hade inte kunskap eller material för att kunna åtgärda dessa fel. Det är heller inte vårat jobb. Det tog tid att göra åtgärda felen. Vi fick larm om att ett stort träd på gården var sjukt och därför farligt och skulle sågas ner. Sen tog pengarna slut. Och då var det inte farligt längre. Trädet fick stå kvar. Vad ska personalen göra?
Det råder stor personalbrist på förskolor. Det vet alla. Utom Lennart Ekdahl. Jag har haft turen att jobba på en fantastisk förskola där reglerna var tydliga: aldrig vara ensam på gården med barnen. Jag har också haft oturen att jobba på förskolor där det råder personalbrist. Där 80% av alla som jobbar är vikarier. Där jag, första dagen på ett nytt ställe, har varit själv på gården med upp till 20 barn i åldrarna 2-4 år. Hade det varit mitt fel om något hade hänt?
Ingenting av detta togs upp i gårdagens "granskning" av säkerheten på landets förskolor. INGENTING. De bidrog heller inte med någon lösning eller tips på hur föräldrar kan hjälpa till. Som den här mamman som satt hemma och tittade ut på gården och såg att barnen var ensamma på baksidan. GÅ DIT OCH SÄG TILL DÅ! Fråga vad de har för rutiner, säg att du är orolig!
Tyvärr alla föräldrar så är det så att när ditt barn är på förskola så är de i en stor barngrupp. Man kan inte se alla barn hela tiden. Hemskt tråkigt, men sant. Kan man inte hantera det så får man vara hemma med sitt barn.
Det enda Kalla fakta bidrog till igår är att föräldrar blir ännu mera oroliga och att förskolepersonal kommer ägna den närmaste veckan åt att svara på frågor och försäkra föräldrar om att deras barn är trygga. Vilket är en lögn. För olyckor kan hända. Och barn är barn. De är nyfikna, de undersöker, de pillar, klättrar, hoppar och studsar. Vill du att ditt barn ska vara 110% tryggt, lås in dem i ett tomt rum med madrasserade väggar. Där kan ingenting hända.
Blev oerhört provocerad av gårdagens avsnitt. Jag har största sympatier med familjen som förlorade sin son eller med den pojke som blev svårt skadad. Det är två fall, två av 6000.
Här kommer några tips på andra saker som Kalla fakta kan granska:
- hur många tvååringar är på dagis längre än tio timmar varje dag?
- under vilka omständigheter arbetar personalen på landets förskolor?
- hur många barn skadas och får uppsöka akuten varje år på grund av olyckor som händer då de är med sina föräldrar?
Ibland får man känslan av att så länge föräldrar inte slår eller våldtar sina barn så är det lugnt. Men om de ramlar och skrubbar knät på förskolan då ska personalen granskas, förskolan anmälas och NÅGON SKA STÅ TILL SVARS.
Herregud.
Och sen till sist, Lennart Ekdahl personligen till dig, du är journalist, samhällsmedveten och verkar rätt smart, men för fan DET HETER INTE DAGIS DET HETER FÖRSKOLA.
Höstlov!
Nu har jag höstlov. Då får man ligga kvar i sängen till halv elva en torsdag. Bara för att det är så himla skönt. Har förresten fått flera goda nyheter redan denna morgon. Snart mycket snart kommer jag få träffa två mycket efterlängtade vänner. Underbart.
Nu ska jag släpa mig upp ur sängen, äta frukost och åka till gymmet. Jag och Linn hade godisorgie igår och nu är det dags att kompensera lite.
dag10- bloggfavoriter
Först och främst tänkte jag berätta om bloggarna som jag läser varje dag & sedan tänkte jag tipsa om läsvärda bloggar som är värda att ta en kik på. Alla med motivering- såklart.
Everyday visitor
underbaraclara , är ett ganska nytt fan av Clara. Men efter att ha hört hennes stundtals fantastiska sommarprat så läser jag den varje dag. Gillar att titta på alla hennes fina bilder, få alla tips om mat och hemmafix och ta del av hennes åsikter som för det mesta stämmer rätt bra överens med mina.
niotillfem, Sandra verkar leva värsta drömlivet i New York. Fina bilder, bra texter, stor inspiration och smart tjej. Läser flera gånger om dagen & älskar att gå tillbaka i arkivet och läsa hennes gamla inlägg. Indiekärlek när den är som bäst.
vartduvillsafortdukan, Karin är min systers härliga smarta fina vän som driver en blogg där hon skriver om livet på folkhögskola, tar fina bilder, tipsar om musik, roliga klipp och bra filmer. Kolla in den!
lycklingungdom, min systers & Ella har en musikduo som heter Lycklig Ungdom, dom bloggar om musik och sitt liv i kollektivet i Norberg. Mysiga bilder, bra musik och bra budskap. Ena halvan, Ellinor, driver också en blogg som jag tipsade om igår och som jag också läser varje dag.
familjebegrepp, min gamla teatervän från Falun heter Sandra och bor numera i Hamburg med man och barn. Hon bloggar härligt och ärligt om livet som småbarnsmamma, fru, kvinna och människa. Tar dessutom fina bilder på sin otroligt söta dotter.
blondinbella, ja jag läser Isabella Löwengrips blogg varje dag. Jag följer henne också på twitter. Jag tycker hon är ball och att hon är en stor inspiration för väldigt många. Det hände mera på bloggen förut, men jag kollar den fortfarande varje dag.
Läsvärda
Elsa Billgren, tittar in på Elsas blogg lite då och då för att kolla på fina bilder och läsa om hennes äventyr.
Rebecca Simonsson, läser Rebeccas blogg då och då. Mest för att hon är så snygg och har tuffa kläder.
Alexander Schulman, läser ofta på andra bloggar om saker som Alexander Schulman har skrivit och då är jag inne där och läser och sen fastnar jag några dagar. Men sen slutar jag igen. Läsvärt ibland.
HanaPee, skriver roligt, ärligt, skojigt och tjusigt om det mesta. Har dessutom fyllt bloggen med snygga och mindre snygga bilder på sig själv. Sjukt kul tjej. Har dessutom den snyggaste headern i bloggvärlden just nu.
Ja det var väl det. Vill också passa på att tipsa om några twittrare som jag följer och älskar:
@Jonas_Gardell och @Mark_Levengood, twittrar roligt och aktuellt och dessutom gulligt till varandra.
@M_Wetterstrand, aktivast av alla jag följer. Rolig, intressant, viktig.
Så. Jag söker förresten tips om bloggar som handlar mera BARA om mat, inredning eller media. Det skulle vara roligt att läsa, eftersom jag nu bara läser massa livsstilsbloggar. Så tips mottages tacksamt.
Utsikt från mitt fönster
Såhär ser det ut när man tittar ut genom vårat fönster. Byggarbetsplats. Spekulation om vad det ska bli därute har pågått här hemma sen vi flyttade in. Vi hoppas på en park och hoppas inte på bostadshus. Hur som helst så hoppas jag att något händer snart, för gråa novemberdagar blir inte roligare av att se ut på det här.
Läslampa sökes
Jag är i stort behov av läslampa i sovrummet! Jag har massa nya böcker jag vill läsa och att läsa i sängen innan man somnar eller när man vaknat och har tid att gosa kvar i sängen är ju det mysigaste. Så jag MÅSTE införskaffa en läslampa snarast.
Ps. Just nu läser jag den här boken, verkar riktigt lovande.
Tjejigt vs grabbigt
Min begåvade vettiga syrras tjej Ella driver en bra blogg. Där visar hon bilder hon målat och uttrycker sin frustration över grejer. För ett tag sedan la hon ut en bild på en annons hon hittat i sitt lokala annonsblad, den såg ut såhär:
Ella kollade upp vad en tjejmässa var för något, det var både bra och dåligt. Tjejerna skulle på mässan få träffa kvinnor som jobbade i mansdominerade yrken. Bra! De skulle också få göra saker som tjejer "mår bra av" som smink, hårvård och modevisningar.
Som en person som är engagerad och inte tycker att könsroller är det viktigaste här i livet kan man bli upprörd. Ella blev upprörd. Jag blir också upprörd. Upprörd över att barn i unga år uppmuntras att placera in sig i fack och att de redan här får veta hur man ska vara och vad man ska gilla om tjej och om man är kille.
Hela annonsen är ju lite knäpp för man får inte välja utifrån intresse utan man har redan från början blivit inplacerad i ett fack beroende på sitt kön.
Är man en tjej som när man var yngre var intresserad av skateboard och såna där "grabbiga" saker så blir man också upprörd över att tjejerna inte får testa på sånt. Vart fan är jämställdheten?
Jag är en tjej som hellre hade gått på tjejmässan än skateboardåkning. Därmed inte sagt att jag tycker att alla tjejer ska göra det, eller att jag vill att mina eventuella framtida döttrar ska bli ivägskjutsade på en tjejmässa. Jag säger bara att hade jag fått välja hade jag valt tjejmässan. Det hade inte alla tjejer gjort, långtifrån alla. Och jag tror, att det är mera accepterat att som tjej, om man ville och fick, följt med på spökvandring och skateboardåkning än om en elvaårig kille säger: "MEN HALLÅ! Jag vill också gå på tjejmässa! Jag tycker att hud- och hårvård är superintressant och jag gillar kläder!" Då kan vi ju gissa vad den kille skulle behöva utstå för glåpord av sina klasskamrater.
Min uppfattning är denna: att vara en grabbig tjej är coolt, att vara en tjejig grabb är fjantigt.
Jag vägrar tro att detta beror på att tjejer är mer accepterande än killar, och gillar läget med en tjejkompis som föredrar skateboards framför smink. Jag tror istället att det beror på att många av de intressen och mycket av det som anses som typiskt kvinnligt eller tjejigt har en låg status och de egenskaper som beskrivs som "grabbiga" har hög status. Även bland tjejer.
För några veckor sedan skrev jag ett reportage om vintagetrender och intervjuade en tjej om just detta. Vi pratade om den "husmorstrend" som råder och som har fått ganska mycket skit av en del feminister. Istället för att se det som att vi är på väg tillbaka i tiden, kan vi istället inte försöka se det som en chans att höja alla 40- och 50-talets hemmafruar! De gav oss så mycket! Husmanskost, härliga recept och husmorstips. VIKTIGA SAKER SOM FAKTISKT ÄR EN STOR DEL AV VÅRAT SAMHÄLLE OCH VÅRAN KULTUR.
Det finns många ställen i samhället där tjejer blir utestängda från killars arena. Det finns många ställen i samhället där killar blir utestängda från tjejers arena. Det är skitdumt.
Något som är ännu dummare är när tjejer blir dumförklarade av andra tjejer för att de är INTRESSERADE av smink- och hudvård, för att de är INTRESSERADE av kläder och mode, för att de är INTRESSERADE av att safta, sylta, baka, laga mat och ha det fint hemma hos sig. Visst kan det vara så att dessa stackars tjejer är totalt vilseledda av ett samhälle som formar oss i roller utifrån våra kön. Det kan också vara så att de faktiskt på riktigt tycker att de här sakerna är ROLIGA.
Att vara hemmafru är inte att gå på manikyr, aerobics och köpa gulliga kläder till sin hund. Det är ta hand om hemmet, ta hand om barnen, ta hand om den personen man är sambo/gift/partner med. Det är grejer som inte ens kan mätas i pengar. Och ändå så är alla som vill bli hemmafruar dumma i huvudet. Tycker vissa. Inte jag.
Här hittar ni Ellas fantastiska blogg och
här kan ni hitta det braiga inlägget hon skrev om tjejmässan.
Lycklig och förvånad
är jag eftersom jag hitills blivit klar med alla skolarbeten i tid! Nu har jag ingenting att göra eftersom hemtenta, opponering och läsning tills imorgon är KLART. Heja mig! Och på måndag börjar ny delkurs: tidskriftsproduktion. Crazy fun.
PS.
Har installerat blogg.se appen så numera kan jag blogga från min iPhone. Det ökar chanserna att bloggen kommer vara lite mera uppdaterad i fortsättningen.
Måndagsmat
Såhär god mat kan man laga när man har massor av energi efter måndagsMRL. Fullkornspasta med tomatsås med massa gott i. Lätt och snabbt.
Såhär gjorde jag: hacka vitlök och schallotenlök, fräs i smör i stor stekpanna eller wok. Ha i hackad chili. Häll på krossade tomater. Salta och peppra. Strimla gul paprika och skär zucchini i tunna halvor, häll i såsen. Ha i vitt vin, skaldjursfond och ungefär 1dl vispgrädde. Låt puttra 10 minuter. Ha i skalade räkor precis innan servering. Är man vegetarian kan man strunta i räkorna. Ät med pasta och parmesan.
